inspriration
Morastugan - Ett unikt byggnadsminne
Illustration Hans E Andersson 2025
I hjärtat av Länna socken står Morastugan, en kulturhistoriskt värdefull parstuga från tidigt 1800-tal. Byggd mellan 1815 och 1817 av kyrkvärden Per Jansson och hans hustru Kjerstin Jansdotter, har den burit på en rik historia genom generationer. Stugan blev byggnadsminnesförklarad 1980 för att bevara dess unika dalmålningar och traditionella arkitektur.
Delar ur byggnadsminnesförkaringen.
Morastugan är en timrad parstuga med faluröd lockribbpanel och vita knut-, dörr- och fönsterfoder. Stugan har åstak, täckt med enkupigt tegel.
Den är enligt uppgift uppförd 1817 efter storskiftet av Mora by. Byggnaden är till stor del oförändrad sedan byggnadstiden. Innerväggarna i den s k anderstugan är runtom försedda med "dalmålningar" direkt på stående plankpanel.
Målningarna utgörs av kurbitser inramade i fält. Mellan-liggande partier är marmorerade. Över dessa målningar löper en målad fris med blomstermotiv. Även taket har målad dekor. I förstugan finns ursprunglig stänkmålning på väv och i det mittre vindsrummet målad marmorering på bröstpanelen.
Anderstugans målningar är de enda av sitt slag i Stockholms län.
Claes Hammarskjöld
Historik - Från bondehem till byggnadsminne
Om Per Jansson och hans hustru Kjerstin Jansdotter vet vi en del, men långt ifrån allt. Per föddes 1782, son till bonden Johan Persson och hans hustru Carin Jansdotter. År 1811, vid trettio års ålder, gifte han sig med den då tjugoåriga Kjerstin. Hon kom från ett välbärgat hem, där fadern Jan Olovsson ägde flera gårdar. Hans bouppteckning vittnar om ett välbeställt liv med silverbägare och utsmyckade skåp – ett arv som Kjerstin troligen förde med sig in i äktenskapet.
Per Jansson blev en aktad man i bygden, både tolvman och kyrkvärd. Vid något tillfälle beslutade han och Kjerstin att uppföra Morastugan – ett beslut som skulle forma deras liv, men också bära med sig en tung skugga av sorg. Paret fick tio barn, men fyra av dem gick bort i tidig ålder. 1831 blev ett särskilt mörkt år – dottern Johanna, tre år gammal, och sonen Erik, endast ett år, avled båda det året.
Omkring 1834 förändrades livet drastiskt för Per. Han tvingades sluta som bonde, möjligen på grund av sjukdom, och överlät gården till bonden Eric Ersson. Själv flyttade han och Kjerstin till en backstuga på ägorna. Kjerstin avled 1844, och Per följde henne tre år senare, 1847. Inget av deras barn övertog gården – familjen skingrades, och en ny tid tog vid.
Nya ägare och målningarnas överlevnad
Den nya ägaren, Eric Ersson, levde ett liv i sus och dus, men efterlämnade vid sin död 1845 stora skulder. En av dem han stod i skuld till var professor Jonas Henrik Gistrén, som därför köpte gården 1847. Gistrén dog dock samma år, och gården gick vidare till hans söner. Den arrenderades en tid av morabönderna Eric Olsson och Jan Ersson, innan Eric Olsson köpte den 1849.
År 1860 fick gården ännu en ny ägare – Anders Ersson, en spelman som enligt byns berättelser spelade ihop pengar till byns första järnspis. Anders hade enbart söner, och då ingen kvinna i hushållet ställde krav på modernisering, fick målningarna i stugan förbli orörda.
Foto: Anders Ersson 1897, Identifier NMA.0054273
Under 1920-talet byggdes ett nytt boningshus, vilket gjorde att Morastugan förlorade sin roll som bostad och istället blev drängstuga och snickarbod.
Foto: August 9, 1979. IdentifierAN-14938. https://digitaltmuseum.se/0210114024059/lanna.
Trots det förblev anderstugan orörd, och med den – de unika dalmålningarna.
Anderstugan
Morastugan är en parstuga av vanlig roslagstyp. En parstuga består av förstuga, kök och anderstuga som var finrummet.
Man kan anta att det var vanligt med målningar i anderstugan, rester av målningar i stugor i bygden tyder på detta.
Foto: Hans E Andersson 2024
Det som bekräftar att målningarna är gjorda under Per Janssons tid är medaljongerna med Napoleon och hans gemål. Sannolikt är att både huset och målningarna kom till omkring 1815.
 |
 |
|
Napoleon |
Joséphine |
Foto: Hans E Andersson 2024
Det går tyvärr inte att säga vem målaren är, men man kan spekulera kring tre målare: Björn Anders Hansson ,"AHS" som är hans signatur på målningar i Dalarna, eller kanske Ivares Daniel Andersson, signatur "DAS", som har gjort snarlika målningar i Gammelgården i Rättvik. Det är heller inte omöjligt att det är en roslagsmålare, "Rosaren" som målat många fina skåp och skrin i Roslagen. Tyvärr finns ingen signatur i Morastugan.
Farstun
Foto: Hans E Andersson 2024
Stänkmålningarna i farstun är målade enligt original som finns bevarade i några våder. Även köket har varit stänkmålat en gång, en originallist finns kvar i taket.
Stugan
Foto: Hans E Andersson 2024
Morastugan, framtidsvision
Under årens lopp har stugan haft flera ägare och användningsområden. Idag är Morastugan privatägd men fortsätter vara en kulturhistoriskt värdefull byggnad som speglar byggnadstraditioner och folklig konst från 1800-talets början.
Foto: Hans E Andersson 2024
Planen nu, för Morastugan, går bortom det omedelbara behovet av bevarande och syftar till att göra byggnadsminnet till en aktiv del av Mora bys kulturarv. Planen är att stärka Morastugans unika kulturvärde genom att skydda byggnaden från moderna ingrepp och harmonisera tomtens med byns historiska karaktär.
Vidare finns tankar på att se Morastugan som en plats med potential för utställningar, uthyrning för bröllop och konserter, samt andra kulturella evenemang. Denna vision bygger på en hållbar förvaltning där kulturarvet bevaras, aktiveras och berikas. Målet är att skapa en långsiktig lösning som respekterar byggnadsminnets ramar och förstärker Morastugans roll som en levande och inspirerande del av Mora bys och Stockholms läns kulturarv.
...
Relaterade Arbeten
Morastugan Historiska Bilder, Förstoringsglas
© Hans E Andersson